måndag 7 mars 2016

Recension: Pride and Prejudice and Zombies | Jane Austen & Seth Grahame Smith

I helgen hade filmen premiär så jag bestämde mig för att läsa boken och recensera båda två. Boken är och filmen är förstås baserade på Pride and Prejudice - Stolthet och fördom - av Jane Austen. För er som inte känner till historien kan läsa om den här.

Boken följer originalberättelsen ganska troget. Förutom att zombies dyker upp här och där och handlingen avbryts av mindre strider så sker inga stora förändringar i händelseförloppet. Skillnaden ligger snarare i att många av karaktärerna tränats i stridskonst och att landskapet förändrats av att zombies svärmar fram, kryper upp ur gravar och mumsar på folks hjärnor. Bland annat har en mur byggts upp runt London. Boken är överdrivet vulgär med bland annat kräkningar, huvuden som sparkas av och ninjor som stryps med sina egna inälvor. Det blir en komisk effekt genom kontrasten till den propra, artiga 1800-talsbakgrunden. Det är denna kontrast som gör boken värd att läsa för jag tycker varken att Grahame-Smiths delar är välskrivna eller bidrar särskilt mycket till handlingen. Men jag uppskattar verkligen att läsa om en Elizabeth som spöar skiten ur både folk och zombies.

Filmen däremot följer inte riktigt samma handling. Mycket av originalet utelämnas för att ge plats åt mer zombiescener. Det är stridsträning, zombieattacker och zombiestrategier. I filmen är zombies mycket mer fysiskt närvarande där de i boken kanske bara finns med i bakgrunden. Det ifrågasätts till och med om människor och zombies kan leva tillsammans i fred. De originalscener som finns kvar är ofta omgjorda och lite förlöjligade. Samtidigt var det spännande att få in något nytt och det är inte självklart hur filmen ska sluta. Många av karaktärerna är väldigt annorlunda, förutom att de såklart är mer badass. Mrs Bennet är inte alls lika nervig, Mr Darcy är inte alls lika tystlåten och nedlåtande och Lady Catherine är inte lika högdragen. Detta gör att hela historien blir lite plattare och tråkigare, förutom kanske när det gäller Mr Collins. Denna karaktär som man annars alltid avskytt för sitt löjliga, självsäkra sätt är nu riktigt rolig. Matt Smith lyckas få Mr Collins att vara mest förvirrad och nästan lite gullig, vilket jag faktiskt inte hade något emot.

Sammanfattningsvis så var det en ganska rolig film med mycket action där kärleksaffärerna fick hamna lite i bakgrunden. Den mötte inte riktigt mina förväntningar men var trots allt underhållande.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar