En återuppståndelse gör en bra bok?

Jag har en liten teori som jag skulle vilja dela med mig av såhär på onsdag morgon. Det är inget som jag ser som väldigt allvarligt utan bara något som jag tycker är kul och har tänkt på länge. Det är att många, riktigt populära och bra böcker och även många filmer innehåller en återuppståndelse. I fantasyböcker kan det vara att någon verkligen dör och sedan kommer åter till livet på något sätt. I en mer realistisk bok kan det vara att någons hjärta stannar och sedan får man igång det igen med hjärt-lungräddning. Det kan också vara så att författaren får en att tro att någon dör men så visar det sig att personen lever.

Det är lite svårt att ge exempel på detta utan spoilers men ett självklart exempel är ju Bibeln. Det är kanske inte vad man tänker som en bestseller men det är ändå världens mest lästa bok. Jesus återuppståndelse känner alla till. Som ett annat exempel kan jag ta min favoritserie Doctor Who. Det är ju ingen hemlighet att när Doktorn dör så återuppstår han i en annan skepnad. Även om just detta har gjort det möjligt att serien kan hålla på hur länge som helst så måste det ju också vara något som gör den så populär. Kanske har återuppståndelsen något med det att göra. Någon annan som är känd för sin återuppståndelse är förstås Sherlock Holmes. Även om han förstås bara låtsades dö för att bli av med Professor Moriarty. Men för läsaren eller de som ser filmerna så är det ju en återuppståndelse. Jag säger inte att alla bra böcker innehåller någon som kommer tillbaka från döden eller att det nödvändigtvis är det som gör dem så bra. Men jag tror att det kan ha något med saken att göra. Det ger en känsla av att allting kan hända när något så hopplöst plötsligt vänder så totalt. Om inte annat gör det boken så otroligt spännande.

Ni kan säkert komma på egna exempel på historier med återuppståndelser. Håller ni med mig om att det finns många bra?

Bokbloggsjerka 1 - 4 april

I veckans bokbloggsjerka skriver Annika: Koko tycker att bokbloggsvärlden fokuserar för mycket på det som är nytt och spännande. Därför vill hon utmana er att blogga om en bok (eller flera) som är minst hundra år gammal men som fortfarande är läsvärd. Vuxenbok, barnbok, facklitteratur, vad du vill. Motivera!

Det finns så mycket äldre böcker som jag tycker om, jag letar ständigt efter klassiker. Austen och systrarna Brontë är självklara favoriter, men jag tänkte skriva om en bok som varit en av mina älsklingar sedan jag var barn. 
Den hemliga trädgården är skriven av Frances Hodgson Burnett och publicerades för första gången 1912. Den handlar om Mary som skickas från Indien till sin morbror i England efter att hennes föräldrar dött i en sjukdom. Morbroderns stora hus ligger på en hed i Yorkshire och visar sig ha många hemligheter. Mary hittar nyckeln till en hemlig trädgård och tillsammans med sin nyfunna vän Dickon väcker hon den till liv igen. Med trädgården förändras även Mary som varit en sjuklig och bortskämd liten flicka och hon blir både starkare och vänligare, nästan som magi.

När jag var yngre fascinerades jag av tanken på en hemlig trädgård och hoppades att jag själv en dag skulle ha en muromgärdad trädgård som var bara min (och gör det lite fortfarande faktiskt). Nu tycker jag att det är en härlig bok att läsa när man längtar efter vår. Jag kan riktigt se framför mig hur knopparna börjar komma upp ur marken när jag läser den. Jag tycker också mycket om Lille lorden och En liten prinsessa, även de skrivna av Frances Hodgson Burnett. Båda handlar om barn som plötsligt måste hantera helt nya omständigheter.

Bokbloggsjerka 25 - 28 mars

Tänkte att jag denna vecka skulle börja vara med på bokbloggsjerkan och svara på frågan från Annikas litteratur- och kulturblogg. Veckans fråga lyder såhär:

Så här i påsktider gör vi det enkelt så att alla som vill hinner ut i solen (om den behagar titta fram): vad ska ni läsa i påsk?

Jag har precis börjat läsa The Disreputable History of Frankie Landau-Banks av E. Lockhart som verkar bli både spännande, rolig och fantastiskt snyggt skriven. Sedan får det bli en deckare, antingen Raven Black av Ann Cleves eller När klockan slår fem av Denise Rudberg. Jag tänkte också börja lyssna på Marianne Cedervalls Svinhugg. Om det fortsätter regna som det gör just nu så kan jag kanske få en hel del läst.

Glad påsk!

Recension: Eating Animals | Jonathan Safran Foer

Jonathan Safran Foer började skriva den här boken när hans första son snart skulle födas. Han ville veta hur köttindustrin egentligen såg ut för att bestämma sig för om han skulle ge sonen kött eller inte. I boken berättar han om traditioner i sin egen familj såväl som bönder som försöker behandla sina djur med respekt, eller behandlar sina djur som något att sparka på. Han bröt sig in på en gård för kalkonuppfödning mitt i natten och han har också fått åtskilliga rundvandringar på gårdar och slakterier. Bilden som målas upp är fruktansvärd. Nästan alla djur föds upp på fabrikslantbruk där djuren får trängas, blir sjuka och till och med torteras. Samtidigt släpper dessa lantbruk ut otroliga mängder föroreningar och tänker vare sig på djur eller människor, bara på pengar.

Jag har varit vegetarian sedan två år tillbaka och trodde att jag visste hur illa det låg till med köttproduktionen. Det som beskrivs i boken är värre än jag kunnat föreställa mig. Den fick mig att ifrågasätta alla val jag gör när det gäller mat och fundera på hur jag kan hjälpa till att få fram en bättre köttproduktion och ge djuren ett bättre liv. Jag förstår inte hur jag tyst ska kunna sitta med och titta på någon som äter kött vid samma bord längre. Det är en bok som får en att reagera starkt, på ett eller annat sätt. Dessutom är boken väldigt välskriven och strukturerad. Många röster får göra sig hörda från människor som ser olika på problemet och Jonathan Safran Foer ser alla som förnuftiga människor och ingen döms ut. Jag tycker att det är en bok som alla borde läsa.

Eating Animals fokuserar förstås på den amerikanska köttproduktionen. Jag skulle vilja veta om det är lika illa i Sverige och har letat efter en svensk motsvarighet till Eating Animals. Monsterbiff till middag? av Torbjörn och Ylva Esping är en bok som frågar sig om det går att äta kött med gott samvete. Jag tänker läsa den och jämföra, även om jag inte har så höga förhoppningar.

Recension: Pride and Prejudice and Zombies | Jane Austen & Seth Grahame Smith

I helgen hade filmen premiär så jag bestämde mig för att läsa boken och recensera båda två. Boken är och filmen är förstås baserade på Pride and Prejudice - Stolthet och fördom - av Jane Austen. För er som inte känner till historien kan läsa om den här.

Boken följer originalberättelsen ganska troget. Förutom att zombies dyker upp här och där och handlingen avbryts av mindre strider så sker inga stora förändringar i händelseförloppet. Skillnaden ligger snarare i att många av karaktärerna tränats i stridskonst och att landskapet förändrats av att zombies svärmar fram, kryper upp ur gravar och mumsar på folks hjärnor. Bland annat har en mur byggts upp runt London. Boken är överdrivet vulgär med bland annat kräkningar, huvuden som sparkas av och ninjor som stryps med sina egna inälvor. Det blir en komisk effekt genom kontrasten till den propra, artiga 1800-talsbakgrunden. Det är denna kontrast som gör boken värd att läsa för jag tycker varken att Grahame-Smiths delar är välskrivna eller bidrar särskilt mycket till handlingen. Men jag uppskattar verkligen att läsa om en Elizabeth som spöar skiten ur både folk och zombies.

Filmen däremot följer inte riktigt samma handling. Mycket av originalet utelämnas för att ge plats åt mer zombiescener. Det är stridsträning, zombieattacker och zombiestrategier. I filmen är zombies mycket mer fysiskt närvarande där de i boken kanske bara finns med i bakgrunden. Det ifrågasätts till och med om människor och zombies kan leva tillsammans i fred. De originalscener som finns kvar är ofta omgjorda och lite förlöjligade. Samtidigt var det spännande att få in något nytt och det är inte självklart hur filmen ska sluta. Många av karaktärerna är väldigt annorlunda, förutom att de såklart är mer badass. Mrs Bennet är inte alls lika nervig, Mr Darcy är inte alls lika tystlåten och nedlåtande och Lady Catherine är inte lika högdragen. Detta gör att hela historien blir lite plattare och tråkigare, förutom kanske när det gäller Mr Collins. Denna karaktär som man annars alltid avskytt för sitt löjliga, självsäkra sätt är nu riktigt rolig. Matt Smith lyckas få Mr Collins att vara mest förvirrad och nästan lite gullig, vilket jag faktiskt inte hade något emot.

Sammanfattningsvis så var det en ganska rolig film med mycket action där kärleksaffärerna fick hamna lite i bakgrunden. Den mötte inte riktigt mina förväntningar men var trots allt underhållande.

Februarifavoriter

Bok: Pride and Prejudice and Zombies | Jane Austen & Seth Grahame Smith

Jag kom på att det är den enda nya bok jag läst (med ögonen) den här månaden, annars har det bara varit omläsning. Hade det blivit några fler så hade kanske denna inte hamnat i toppen men den var helt klart bättre än jag trodde att den skulle vara. En recension kommer senare när jag har sett den nya filmen.

Ljudbok: Curtain | Agatha Christie

Det har tagit mig ganska exakt tre månader att lyssna igenom alla böcker om Hercule Poirot (om än inte alla noveller). Boken om Poirots sista fall är en utav dem jag tycker allra mest om. Även om den inte har den bästa eller klurigaste handlingen så är den mer spännande än de flesta och också lite sorglig.

Film: Victor Frankenstein

Detta är en film som jag har sett fram emot länge eftersom jag tycker mycket om boken och både Daniel Radcliffe och James McAvoy hör till mina favoritskådespelare. Filmen följer dock inte mycket av bokens handling utan fokuserar på Viktor Frankenstein själv och inte på monstret. Den handlar om hur Victor träffar Igor (som inte ens finns med i boken) och de tillsammans börjar arbeta med att skapa liv från död.

Te: Muffins Rock

Ett rooibos från Saga of Sweden med rosenblad, hibiskus, blåklint, grönt te och fikon. Jag tycker det smakar blommig sommarchoklad.

Musik: min februarilista

Recept

Mitt favoritrecept den här månaden har varit en enkel risotto som man kan variera som man vill. Man kokar ris tillsammans med en buljongtärning och blandar i grönsaker t.ex. champinjoner, purjolök, ärtor, paprika eller vad man nu känner för. Om man vill lyxa till det lite så kan man ha i en skvätt grädde.